Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.

Bakgrund: Bröstcancer är en stor sjukdom och varje år insjuknar 7000 personer. Då 99 procent av dessa är kvinnor, uppmärksammas inte de fall där män drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat område, sen diagnostik och sämre överlevnadsprognos.Syfte: Beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad på sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrån ett livsvärldsperspektiv.Resultat: I studien framkom två kategorier och fem subkategorier utifrån Granheim & Lundmans (2004) innehållsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet.

Det är inte enbart den sjuke som blir delaktig och påverkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan även de anhöriga blir drabbas. Forskningen är inriktad på patienternas upplevelse av cancer, både ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information när en närstående har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rädsla och oro men ger stöd, Att vilja förstå det som sägs och skrivs, Att själv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid få vara med, Att vårdpersonalen avsatte tid och förklarade.

SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

Akupunktur är en smärthämmande behandling som härstammar från Kina. Denna studie grundar sig på västerländsk akupunktur, vilken utgår efter vetenskaplig evidens. Akupunkturens effekter förklaras med ett antal fysiologiska verkningsmekanismer. Förutom smärtlindrande mekanismer kan akupunkturen även ge bieffekter samt innebära allvarliga risker. Sjukgymnasten har enligt lag skyldighet att innan behandling informera patienten om behandlingens gång och verkan.

Att känna hopp när en närstående är sjuk kan upplevas som en berg och dalbana. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av hopp när en person drabbas av sjukdom. Litteraturstudien är baserad på tjugotre vetenskapliga artiklar som analyserats med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hopp påverkas av information, Andlighet och alternativa metoder ger en känsla av hopp, Relationer med andra människor ger hopp och Hopp är under ständig förändring. Det framkom att information och kunskap om sjukdomen bidrog till att närstående kände hopp, men att information inte alltid gavs ut rätt eller att det uteblev helt..

Akutmottagningar är en plats med hög omsättning av patienter och kan många gånger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att känna sig trygg och omhändertagen av kompetent personal; att känna sig misstrodd, ifrågasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, känsla av ensamhet och förlust av integritet; och att känna sig som i ett mörker på grund av bristande information. Många patienters upplevelse av akutmottagningar är att det är av dålig kvalité. En viktig komponent för många patienter är information och om de får information upplever de att det blir lättare att vänta.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information.Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar.

Alla barn som föds mycket för tidigt undersöks regelbundet av ögonläkare för att man skall upptäcka de barn som behöver behandling för en sjukdom som kan drabba ögats näthinna efter för tidig födelse s.k. prematuritetsretinopati (Retinopathy of Prematurity, ROP). Syftet med den alitativa intervjustudien var att undersöka föräldrars upplevelse av ROP-undersökning och derasbehov av information. Metoden är kvalitativ och baserar sig på öppna frågor. Totalt har tretton föräldrar deltagit.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Ett problem för dagens organisationer är hur information sprids och vem som tar del av denna information. Detta informationsöverflöd innebär att den information som sprids inom en organisation måste ha mening, syfte och vara av relevans för personalen och för att kunna begränsa informationsmängden måste personalens upplevelse av informationen tas i beaktande. Studien har genomförts med teorier om informationsspridning och kunskapsutbyte. Inriktningen på arbetet har varit mellan ansvarig chef och anställda inom en organisation. Den informationsspridning som sker inom den undersökta organisationen är i grupp, individuella träffar samt virtuella forum.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att studera patienternas upplevelse av delaktighet, information och bemötande på den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att jämföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt patienten ansåg de olika områdena var.Metod: Studien var en deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformad för studien med 12 påståenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades med en statistisk korrelations metod, där samvarians mättes mellan patientens egen bedömning och hur betydelsefullt det var för patienten.Resultat: Information och bemötande är viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till patienterna är tillräcklig vid in och ut skrivning från avdelningen och är det är viktigt, förståelsen av information vid utskrivning bedöms som mycket viktig.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplevde den information, de råd och det stöd som de erhållit av BVC-sköterskan. Metod: Studien genomfördes genom personliga intervjuer med sex förstagångsföräldrar med barn under ett års ålder. De första informanterna rekryterades genom ett strategiskt urval i föräldragrupper på utvalda vårdcentraler i en norrländsk kommun och för att få fler informanter användes sedan snowball sampling. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med tre frågeområden om förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information. Intervjuerna analyserades och tolkades genom systematisk textkondensering enligt Malterud (2009).

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår .Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan.